Hotar AI vår integritet?
AI kan läcka personuppgifter, dra slutsatser om känsliga förhållanden och göra övervakning som ansiktsigenkänning billigare. Omfattande integritetsintrång via chattbottar har ännu inte dokumenterats, men felaktig användning av ansiktsigenkänning har det – bland annat hos svensk polis.
De viktigaste integritetsriskerna
Den internationella AI-säkerhetsrapporten 2025 beskriver tre sätt som AI för allmänna ändamål kan skada integriteten på. Känsliga uppgifter i träningsdata kan läcka ut när någon använder systemet. Det användare själva skriver in kan också läcka. Och AI kan användas medvetet för att pussla ihop känsliga uppgifter om enskilda personer ur stora mängder data.
Samma rapport konstaterar att forskare hittills inte har hittat belägg för omfattande integritetsintrång kopplade till AI för allmänna ändamål. Oron gäller alltså delvis vad som kan hända när systemen sprids till fler tjänster som hanterar personuppgifter.
Ansiktsigenkänning: ett svenskt fall
Det är vid övervakning som risken blir mest konkret. I februari 2021 konstaterade Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) att anställda vid Polismyndigheten hade använt Clearview AI – en tjänst för ansiktsigenkänning som matchar bilder mot ett mycket stort antal bilder som samlats in från internet – från hösten 2019 till mars 2020 utan rättsligt stöd. IMY gav polisen en sanktionsavgift på 2,5 miljoner kronor och förelade myndigheten att utbilda personalen, informera de personer vars bilder laddats upp där det var möjligt och försöka få uppgifterna raderade.
Vad som görs
Dataskyddsförordningen (GDPR) gäller för AI precis som för annan behandling av personuppgifter. I december 2024 slog Europeiska dataskyddsstyrelsen fast att en AI-modell som tränats på personuppgifter inte automatiskt är anonym, utan att det måste bedömas från fall till fall. Har en modell byggts med personuppgifter som behandlats olagligt kan det påverka om den får användas.
EU:s AI-förordning förbjuder sedan februari 2025 flera former av övervakning: att bygga databaser för ansiktsigenkänning genom att urskillningslöst samla in bilder från internet eller övervakningskameror, att läsa av känslor på arbetsplatser och i skolor, biometrisk kategorisering för att sluta sig till känsliga egenskaper och, i princip, biometrisk fjärridentifiering i realtid av polis på allmän plats.
Det här kan du göra
- Undvik att skriva in känsliga personuppgifter om dig själv eller andra i AI-chattar, särskilt i jobbet.
- Kolla integritetsinställningarna i de AI-tjänster du använder, bland annat om dina samtal får användas för träning.
- Använd din rätt enligt GDPR att begära ut vilka personuppgifter ett företag har om dig och hur de används.
- Fundera på vilka bilder och röstinspelningar av dig som ligger öppet på nätet.
Källor
- International AI Safety Report 2025 – International AI Safety Report (chair: Yoshua Bengio), 2025
- Beslut efter tillsyn enligt brottsdatalagen – Polismyndighetens användning av Clearview AI (DI-2020-2719) – Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), 2021
- EDPB opinion on AI models: GDPR principles support responsible AI – European Data Protection Board (EDPB), 2024
- AI Act – regulatory framework for AI – European Commission, 2026
Data uppdaterad: 2026-11-19