AI-risker · Jobb och inkomster

Tar AI jobben?

Generativ AI förändrar redan arbetsuppgifter i många kontorsyrken, särskilt inom administration, men hittills syns ingen tydlig nedgång i den totala sysselsättningen. De stora öppna frågorna är hur snabbt förändringen går och om de som är i början av sin karriär förlorar på den.

VäxandeSamhällspåverkan:

Exponering är inte samma sak som att jobbet försvinner

Det mesta av forskningen om AI och arbete mäter exponering: hur många av arbetsuppgifterna i ett yrke som ett generativt AI-system i princip skulle kunna hjälpa till med eller utföra. Hög exponering betyder att jobbet sannolikt förändras – inte att det försvinner.

ILO:s förfinade globala index från maj 2025 (Working Paper 140) visar att ungefär var fjärde sysselsatt i världen har ett yrke med viss exponering för generativ AI, men att bara 3,3 % finns i den högsta exponeringsgruppen. ILO:s slutsats är att det mest sannolika är att jobben förändras, eftersom de flesta yrken fortfarande kräver mänsklig insats. IMF bedömde 2024 att nästan 40 % av alla jobb i världen, och runt 60 % i avancerade ekonomier, är exponerade för AI. I de avancerade ekonomierna räknade IMF med att ungefär hälften av de exponerade jobben gynnas genom högre produktivitet, medan den andra hälften kan få minskad efterfrågan, färre nyanställningar och press på lönerna.

Vilka som är mest exponerade

Administrativt arbete sticker ut i alla större studier. I ILO:s index har kontorsyrken den högsta exponeringen. Eftersom kvinnor oftare har de här jobben finns 4,7 % av alla sysselsatta kvinnor i världen i den högsta exponeringsgruppen, jämfört med 2,4 % av männen. Exponeringen är också mycket högre i höginkomstländer (34 % av sysselsättningen) än i låginkomstländer (11 %).

För Sverige visar AI-jobbens analys, där ILO:s exponeringsvärden kombineras med SCB:s sysselsättningsdata för 2024, att 13 % av de anställda arbetar i yrken med betydande eller högsta exponering och 29 % i exponerade yrken totalt. Bland yrken inom administration och kundtjänst finns 56 % i de två högsta grupperna. Kvinnor berörs något mer än män (13,5 % mot 12,6 % i de två högsta grupperna).

Vad som har märkts hittills

Den internationella AI-säkerhetsrapporten 2026 (International AI Safety Report), skriven av över 100 experter, ser hittills ingen synlig effekt av AI på den totala sysselsättningen. Ny forskning från USA och Danmark hittade inget samband mellan ett yrkes AI-exponering och hur många som arbetar i det. Flera andra studier pekar däremot på att sysselsättningen bland unga i början av karriären har minskat i de mest exponerade yrkena sedan slutet av 2022, medan äldre i samma yrken har legat kvar eller ökat.

Användningsdata visar hur AI faktiskt används. Anthropics Economic Index (januari 2026) fann att 52 % av samtalen i företagets chattjänst för konsumenter handlade om förstärkning, där människan arbetar tillsammans med AI:n, och 45 % om automatisering, där AI:n utför uppgiften. I företagens användning via API var ungefär tre fjärdedelar automatisering. Användningen är fortfarande koncentrerad: omkring en tredjedel av konsumentsamtalen gäller programmering.

Vad arbetsgivarna förväntar sig

I World Economic Forums enkät Future of Jobs (2025) räknar arbetsgivarna med att nya jobb motsvarande 14 % av dagens sysselsättning skapas fram till 2030 och att jobb motsvarande 8 % försvinner – en nettoökning på 7 %. Det är förväntningar, inte mätningar, och de gäller alla stora trender, inte bara AI. Störst minskning i antal väntas bland kontors- och sekreterarjobb, till exempel kassapersonal och administrativa assistenter. 40 % av arbetsgivarna räknar med att minska personalen där AI kan automatisera uppgifter, medan 85 % vill prioritera kompetensutveckling.

Ekonomer är oense om det längre perspektivet. Vissa räknar med måttliga effekter på den totala sysselsättningen. Andra menar att löner och sysselsättning kan sjunka kraftigt om AI blir billigare än människor på nästan alla uppgifter.

Vad som görs

ILO och IMF pekar på samma verktyg: sociala skyddsnät, omskolning och regler som gör det lättare att byta jobb. IMF understryker att politiska beslut avgör om AI ökar eller minskar ojämlikheten. I EU klassar AI-förordningen AI som används vid rekrytering och andra anställningsbeslut som högrisk, med krav på datakvalitet, dokumentation och mänsklig kontroll (se sidan om bias och diskriminering). I Sverige finns dessutom omställningsorganisationer och omställningsstudiestöd för vuxna som vill byta bana. En praktisk svårighet, som AI-säkerhetsrapporten pekar på, är att produktivitetsvinster och risker för arbetstagare ofta kommer från samma tillämpningar.

Det här kan du göra

  1. Sök upp ditt yrke här på sajten och se vilka uppgifter som är mest exponerade – och vilka delar av jobbet som bygger på omdöme, relationer eller fysisk närvaro.
  2. Lär dig använda AI-verktyg i ditt nuvarande jobb; 85 % av arbetsgivarna i WEF:s enkät vill prioritera kompetensutveckling.
  3. Arbetar du inom administration eller kundtjänst: bygg kunskaper som kompletterar AI, som kvalitetskontroll, svårare kundkontakter och kunskap om hur verksamheten fungerar.
  4. Funderar du på att byta bana? Ta reda på vad ditt omställningsavtal erbjuder och om du kan få omställningsstudiestöd via CSN.

Hur exponerat är ditt yrke?

Sök bland 423 yrken och se vilka arbetsuppgifter AI kan göra.

Sök ditt yrke →

Källor

  1. Generative AI and Jobs: A Refined Global Index of Occupational Exposure (ILO Working Paper 140) – International Labour Organization (ILO), 2025
  2. AI Will Transform the Global Economy. Let's Make Sure It Benefits Humanity – International Monetary Fund (IMF), 2024
  3. The Future of Jobs Report 2025 – World Economic Forum, 2025
  4. Anthropic Economic Index report: Economic primitives – Anthropic, 2026
  5. International AI Safety Report 2026 – International AI Safety Report (chair: Yoshua Bengio), 2026

Data uppdaterad: 2026-11-19

Fler risker

AI-risker